Hoppa till innehåll
EN In english
  • Kalender: Rambidrag för forskning på cyber- och informati... - 12 dagar
  • Kalender: SSF:s styrelse sammanträder - 15 dagar
  • Kalender: Strategisk Mobilitet - 3 månader 13 dagar
  • Utlysning: Passa på att söka - Doktorandtjänster Swedness - 6 dagar
  • Kalender: Photonics and Electronics Conference... - 3 månader 15 dagar
Publicerad

Ny forskningssatsning ska rädda Vasa-skeppet

Hur bör luftfuktighet, temperatur och ljus anpassas för att regalskeppet Vasa ska bevaras för eftervärlden? Hur mycket och hur fort bryts skeppets trävirke och konserveringsmedel ned och hur påverkas skeppets hållfasthet av detta? Forskare ska nu undersöka nedbrytningsprocesserna och pröva nya metoder för att bestämma deras hastighet, bland annat genom att mäta förbrukningen av syre. De ska också prova nya metoder för att avlägsna järn och neutralisera syror för att stoppa nedbrytningen. I ett stort samfinansierat projekt satsas totalt 18 miljoner kronor.

Regalskeppet Vasa är ett av Sveriges mest kända och besökta turistmål. Skeppet och de föremål som bärgats är en källa för kunskap om levnadsförhållanden, kultur och teknologi på 1600-talet.

– Det känns stort och viktigt att bidra till forskning som kan leda till att skeppet bevaras för framtiden, säger Rolf Annerberg, generaldirektör på Forskningsrådet Formas, en av finansiärerna bakom det nya forskningsprojektet.

Totalt satsas 18 miljoner kronor i projektet. Formas står för 1,6 Mkr, Stiftelsen för Strategisk Forskning 2 Mkr, VINNOVA 2 Mkr och Vetenskapsrådet 0,9 Mkr. Huvuddelen, 11,6 Mkr står Statens maritima museer, SMM, för.

Skeppet väger nästan 1 000 ton och innehåller cirka 2 ton svavel, flera ton järn och cirka 50 ton konserveringsmedel. Träet ner till ett djup av 5-10 millimeter är utarmat på cellulosa, som bakterier på Strömmens botten konsumerat under de 333 år som skeppet låg där. Svavelföreningar från det bräckta vattnet och från stadens avlopp togs upp av trävirket och finns nu i olika kemisk form, dels fritt, dels bundet till järn eller komponenter i träet. Järnföreningarna kommer till exempel från bortrostade järnbultar och kanonkulor och är vida spridda i trävirket.

Projektet ska bland annat besvara återstående frågor: I vilken omfattning och hur snabbt bryts trävirkets olika komponenter och konserveringsmedel ned? Hur påverkas nedbrytningen av tillgång till atmosfärens syre, träets vattenhalt, närvaron av järn- och svavelföreningar och temperatur? Hur stoppas dessa processer? Hur påverkas träets egenskaper och därmed hela skeppets hållfasthet av processerna? Projektet ska bland annat pröva nya metoder för träanalys, mätning av gasdiffusion och syreförbrukning. Det är ett omfattande projekt och de flera tusen lösa föremålen kräver delvis andra metoder för bevarande än det stora skrovet.

Projektet genomförs under åren 2009-2011 under ledning av SMM med deltagande av Sveriges lantbruksuniversitet, STFI-Packforsk, Danmarks Nationalmuseum och KTH.

Bild 1 Vasamuseet (arkiv Statens maritima museer)
Bild 2 Vasamuseet (arkiv Statens maritima museer)
Bild 3 Vasamuseet (Anneli Karlsson, Statens maritima museer)
Bild 4 Vasamuseet (Hans Hammarskiöld)

För mer information kontakta:
Bengt H Ohlsson, bengt.ohlsson@formas.se, 08-775 40 23
Emilie von Essen, eve@formas.se, 08-775 40 38