Hoppa till innehåll
EN In english
  • Utlysning: Sök SSF Material för Energitillämpningar - 14 dagar
  • Kalender: Conference – Bringing New Materials to Market - IDAG
  • Kalender: Forum för Forskningskommunikation - 15 dagar
  • Kalender: Industridoktorand 2017 - 9 dagar
  • Kalender: Rambidrag för forskning på cyber- och ... - 1 månad 12 dagar
  • Kalender: SSF:s pris för bästa nyttiggörande forskning - 7 dagar
Publicerad

Bättre behandling med ny teknik

SSF-programmet inom Medicinsk teknik (Medical Bioengineering) har nu kommit halvvägs. Resultaten så här långt redovisades vid en konferens och man kan konstatera att det är mycket spännande på gång som kommer ge oss snabbare och mer precis diagnos. Nuvarande, och blivande patienter, kommer få bättre och personligt anpassad behandling och för många kan det ge stora vinster i livskvalitet.

Visst vore det praktiskt om man kunde ta ett enkelt prov på näsans slemhinna och få svar direkt på vårdcentralen om man bär på en virusinfektion? Det är just vad Dag Winklers projekt handlar om. Hans forskargrupp vid Chalmers, och medsökande vid KI, Stockholms och Uppsalas universitet samt Acreo, utvecklar en bärbar provtagningsutrustning som bygger på magnetbaserad analys för att detektera influensavirus direkt på plats. Principen bygger på att magnetiska nanopartiklar specifikt binder fast sig i vissa biomolekyler, vilket innebär att den magnetiska signalstyrkan avtar vid positivt prov. Genom att använda olika biomolekyler kan olika virusinfektioner analyseras.

 – Vi utvecklar en generisk plattform, jag kan tänka mig att det resulterar i engångs provpreparerings-enheter som läses av i ett handhållet instrument eller i en känsligare bordsenhet vid större sjukhus. Utöver vårdinrättningar skulle man till exempel kunna använda en handhållen enhet på flygplatser vid en pandemi. Nu arbetar vi med att få ner analystiden från 100 min till under en timme och vi jobbar också med att ytterligare öka känsligheten, säger Dag Winkler.

Mycket användbar blir också den tröja med sensorer som Kristina Malmgren vid Göteborgs universitet utvecklar för att kontinuerligt följa, och därigenom kunna förbättra och skräddarsy, behandlingen för patienter som haft en stroke eller har epilepsi eller Parkinson. Tanken är att tröjan ska vara mer eller mindre som en vanlig T-shirt, den ska vara behaglig, lätt att bära och gå att tvätta i maskin utan att all elektronik måste avlägsnas först. Högskolan i Borås bidrar med textilkunnande, Swerea IVF utvecklar elektriskt ledande cellulosafibrer, och sensorsystemet utvecklas av Acreo.

Jöns Hilborn, UU, Åsa Wallin, LiU Innovation, samt Gunilla Westergren-Thorsson, LU och Johan Malmström LU, i diskussionstagen.

Projektet ”Strategier för överlevnad av stamceller” har som mål att ta fram metoder som får stamceller att överleva längre vid inplantering, säger Jöns Hilborn vid Uppsala universitet. Vi har stämband som en tidig applikation för att vi har unik kompetens inom vårt team att överföra ny kunskap till klinik just där, berättar han vidare. Metoderna vi utvecklar är generellt tillämpbara för stamcellsbaserade terapier och även för andra cellterapier. 

Nils-Eric Sahlin, LU, redogör för lagstiftning och etik kring kliniska prövningar.

Till sist pratade Nils-Eric Sahlin, Lunds universitet, om etik och forskning. Till att börja med gick han igenom huvuddragen i svensk lagstiftning, som han menar har klara riktlinjer för vad man får, och inte får göra, inom klinisk medicin. Därifrån gick han vidare och gav goda råd för att skapa en kreativ miljö, det handlar om generositet, uppmuntra nyfikenhet, diversitet, och att släppa sitt ego. Som exempel på hinder för att skapa en kreativ forskningsmiljö, hänvisade Nils-Eric Sahlin till ett urval från de sju dödssynderna; högmod, girighet, avund och lättja. Inget nytt under solen således…